Pärlemormolnen är mycket sällsynta. De består av ytterst små partiklar av flytande eller fast vatten samt svavelsyra och salpetersyra och bildas på 20-30 km höjd, alltså minst dubbelt så högt som de vanliga molnen.
För att de skall kunna bildas måste temperaturen vara mycket låg, under -75°C. De har huvudsakligen observerats på höga breddgrader, till exempel i Skottland, Skandinavien och Antarktis. Pärlemormoln framträder tydligast om luften är ren och klar i de lägre luftlagren, till exempel efter en kallfrontspassage.
Att storleken på partiklarna är enhetlig medför att ljuset sprids på ett likartat sätt för respektive våglängd. Därmed sker en färgseparering, så kallad irisering, som gör att molnen skimrar vackert likt pärlemor.
Molnen är vackra, Men illavarslande
Anledningen att ozonhålen uppträder just kring polerna är att det här blir riktigt kallt, kring -80 grader i ozonskiktets nivå. Så låga temperaturer krävs för att PSC-moln ska uppstå. De består av partiklar av bland annat vattenånga och saltsyra, och på ytan av dessa kan solstrålningen aktivera en snabb nedbrytning av ozonet.
Källa: SMHI.se